Cirkadiska rytmer

Utan ljus finns det inget liv.

Ljuset är viktigt för alla former av liv. Vi behöver ljus för att se, men vi behöver också ljus för att stödja andra kroppsfunktioner. Med ljus kan vi påverka humöret, förbättra sömnen och behandla depression. Ljuset har en direkt alarmerande effekt och kan påverka produktivitet, inlärning och minneskonsolidering. 

En grupp människor tittar på solnedgången

Ljusets biologiska effekt är större än vad de flesta är medvetna om.

Ljuset har en effekt på vår biologi och vårt välbefinnande som är större än vad de flesta människor är medvetna om och som sträcker sig längre än till de visuella effekterna av ljuset.

Brist på ljus påverkar vår hälsa.

Att tillbringa några timmar utomhus tidigt på dagen bidrar till en sund dygnsrytm. Trots detta tillbringar vi idag större delen av vår tid inomhus. Utan rätt synkronisering arbetar de enskilda cellklockorna i sin egen takt, vilket orsakar en feljustering1,2. Kronisk sömnstörning och störning av den cirkadiska rytmen är förknippad med hälsoeffekter på kort och lång sikt3, inklusive:

Andra effekter av ljuset på människor är sjukdomar som uppvisar säsongs- och dygnsmönster. Säsongsrelaterad affektiv störning (SAD) och akut hjärtinfarkt (AMI) är två exempel på detta och förekommer oftare under de mörkare månaderna på året4,5. Ljus kan ha en påverkan på sömnkvalitet6,7, kognitiv förmåga8 och fysisk prestation9, vilket i sin tur kan medföra långsiktiga hälsorisker. 

En grupp människor tittar på solnedgången

Biocentrisk belysning hjälper till att återställa och upprätthålla din naturliga dygnsrytm.

Månen

Ljus och cirkadiska rytmer.

Sömnmönster är direkt kopplat till vår dygnsrytm. Forskning visar att ljus kan korrigera en störd dygnsrytm. Styrkan i synkroniseringen beror på ljusfördelningen och exponeringstiden10.  

Blått ljus har en direkt alarmerande effekt och kan påverka vår sömn. Särskilt blått ljus på morgonen stabiliserar den cirkadiska rytmen.11

Månen
Man i tomt mörkt kontor

Ljuset påverkar oss dag och natt.

Å andra sidan är det viktigt att minska exponeringen för blått ljus på kvällen. Att få för mycket ljus på kvällarna är ett vanligt modernt problem som leder till sömnfördröjning och svårigheter att somna, vilket har en negativ inverkan på vår dygnsrytm. Genom att undvika användning av skärmar sent på kvällen eller genom att aktivera nattskiftet på smarta telefoner och datorer kan du begränsa din exponering. Den typ av ljus som du exponeras för under dagen påverkar också kvällsljusets inverkan.

Minska fördröjningen av sömntid.

En typisk kvällsljusmiljö i hemmet ger cirka 20 lux m-EDI. En ökning till 50 lux m-EDI, som användningen av en bärbar dator eller telefon kan ge12, kan leda till att sömnen försenas med 1,5 timmar om du vistas i vanlig kontorsbelysning under dagen. Om du däremot använder BCL-ljus (m500) under dagen skulle denna fördröjning av sömntiden minska med 40%.

Ljus som varar.

Effekterna av ljuset kvarstår även efter att du lämnat ljusmiljön. Fördelarna med Biocentrisk belysning är både kort- och långsiktiga, inklusive bättre sömn och ökad vakenhet.   

Humör

Humöret är relaterat till ljusexponering. Blåtonat vitt ljus har en direkt humörhöjande effekt och flera studier visar att gryningssimuleringar på morgonen förbättrar den subjektiva upplevelsen av välbefinnande13, 14

Stress

Betydelsen av lämplig belysning i skolor och dess effekt på välbefinnandet är viktig för att minska stressnivån hos barn. En grupp svenska forskare har argumenterat för bättre ljusförhållanden för att förbättra skolmiljöer

Uppmärksamhet, minne och koncentration

Blåberikat ljus verkar förbättra uppmärksamheten och minska antalet misstag hos skiftarbetare15. Blåberikat ljus kan också användas för att upprätthålla arbetsminnet bland elever efter lunchtid16. Användning av dynamisk omgivningsbelysning påstås också kunna öka den mänskliga produktiviteten på vintern17

Depression

Ljusterapi har använts som en del av behandlingen av depressioner i många år. Publicerade studier visar också att en kombination av farmakologisk terapi och ljus är effektivare än enbart psykofarmaka, och kronobiologisk terapi blir allt mer avancerad18. På liknande sätt har dagsljusexponering använts för att minska depressionssymtom hos individer med demens, en grupp som till stor del påverkas av depression19.

Ljusets effekter beror på

Referenser

  1. O'Hara-Wright M, Gonzalez-Cordero A. Retinala organoider: ett fönster till människans retinala utveckling. Utveckling. 2020 Dec 24;147(24):dev189746.
  2. Wahl S, Engelhardt M, Schaupp P, Lappe C, Ivanov IV. Den inre klockan - blått ljus sätter den mänskliga rytmen. J Biophotonics. 2019 Dec;12(12):e201900102.
  3. Foster RG. 2020 Sömn, cirkadiska rytmer och hälsa. Gränssnittsfokus
  4. Mayo Clinic (2021) https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/seasonal-affective-disorder/symptoms-causes/syc-20364651, tillgänglig 2022-01-20
  5. Nagarajan V, Fonarow GC, Ju C, Pencina M, Laskey WK, Maddox TM, Hernandez A, Bhatt DL. Säsongsmässiga och cirkadiska variationer av akut hjärtinfarkt: Resultat från programmet Get With The Guidelines-Coronary Artery Disease (GWTG-CAD). Am Heart J. 2017 Jul;189:85-93.
  6. Figueiro, M. G. et al. Effekten av dagsljusexponering på sömn och humör hos kontorsarbetare. Sleep Health 3, 204-215, doi:10.1016/j.sleh.2017.03.005 (2017).
  7. van Maanen, A. M. Meijer, K. B. van der Heijden, F. J. Oort, Effekterna av ljusterapi på sömnproblem: En systematisk genomgång och metaanalys.Sleep Med Rev 29, 52-62 (2016).
  8. Grant et al., Dagsexponering för ljus med kort våglängd förbättrar den kognitiva prestandan hos vuxna i högskoleåldern med sömnbegränsning.Front Neurol 12, 624217 (2021).
  9. Knaier et , Dose-responssamband mellan ljusexponering och cykelprestanda.Scand J Med Sci Sports 26, 794-801 (2016).
  10. Rüger, M et al. Människans fasresponskurva för en enda 6,5 timmars puls av kortvågigt ljus.J Physiol (2013).
  11. Münch, et al.Blue-Enriched Morning Light as a Countermeasure to Light at the Wrong Time: Effects on Cognition , Sleepiness , Sleep , Sleep , and Circadian Phase. Neuropsychobiology274, 207-218 (2016).
  12. Schlangen LJM, Price LLA. Belysningsmiljön, dess metrologi och icke-visuella reaktioner. Front Neurol. 2021. doi: 10.3389/fneur.2021.624861.
  13. Musiek ES, Holtzman DM. Mekanismer som kopplar samman cirkadiska klockor, sömn och neurodegeneration. Vetenskap. 2016 Nov 25;354(6315):1004-1008.
  14. Gabel, V. et al. Effekter av artificiell gryning och morgonblått ljus på kognitiv förmåga, välbefinnande, kortisol- och melatoninnivåer under dagen. Chronobiol. Int. 30, 988-997 (2013).
  15. Song et al., The Effect of Blue-enriched White Light on Cognitive Performances and Sleepiness of Simulated Shift Workers: En randomiserad kontrollerad studie.J Occup Environ Med 63, 752-759 (2021).
  16. Zhou et al., Motverkar starkt ljus den subjektiva nedgången efter lunchen i subjektiva tillstånd och kognitiva prestationer bland studenter?Frontiers in Public Health 9, (2021).
  17. D. Canazei, P.; Staggl, S.; Pohl, W., Effekter av dynamisk omgivningsbelysning på kvinnliga arbetare som arbetar i fasta skift på morgonen.Lighting Res. Technol.46, 140-156 (2014).
  18. Geoffroy, C. M. Schroder, E. Reynaud, P. Bourgin, Efficacy of light therapy versus antidepressant drugs, and of the combination versus monotherapy, in major depressive episodes: En systematisk genomgång och metaanalys. Sleep Med Rev 48, 101213 (2019).
  19. Konis K, Mack WJ, Schneider EL. Pilotstudie för att undersöka effekterna av dagsljusexponering inomhus på depression och andra neuropsykiatriska symtom hos personer som lever med demens i långtidsvårdskommuner. 2018:1071-1077.